Sydafrika – ett oförglömligt äventyr med Troels
Nu har det gått några månader sedan vi kom hem, och vår oförglömliga resa till Sydafrika har blivit ett av de där minnena som ständigt dyker upp när tankarna får vandra fritt.
Min jaktkamrat Troels och jag lämnade hemmet tidigt en måndagsmorgon med siktet inställt på Köpenhamns flygplats. Incheckning och säkerhetskontroll gick smidigt, och innan vi visste ordet av satt vi på planet med kurs mot Afrika.
Resan gick via Heathrow och Johannesburg innan vi steg ombord på ett mindre flygplan till Port Elizabeth.
På flygplatsen möttes vi av vår PH och guide Jason. Först verkade han vara en man av få ord, men det dröjde inte länge innan skämten började hagla. Stämningen var avslappnad, humöret på topp och den afrikanska solen sken från en klarblå himmel.
Efter en snabb måltid var det dags att kontrollskjuta vapnen. På skjutbanan provade vi olika gevär på flera avstånd tills alla kände sig helt trygga med utrustningen. Därefter återvände vi till boman, där en fantastisk välkomstmiddag väntade. Det märktes direkt att vi hade hamnat på rätt plats.
Mätta och nöjda efter god mat och trevligt sällskap kröp vi tidigt till kojs. Morgondagen skulle nämligen bjuda på det vi hade rest hela vägen till Afrika för.
Troels första afrikanska jakt – zebra


Väckarklockan ringde långt före soluppgången. Med nästan 30 000 hektar jaktmark framför oss fanns det ingen tid att förlora.
Efter en rejäl frukost hoppade vi in i Land Cruisern och rullade ut i det afrikanska landskapet. Solen började precis stiga över horisonten samtidigt som djurlivet vaknade till liv omkring oss.
Dagens mål var tydligt: Troels skulle få möjlighet att fälla sin första afrikanska zebra.
Från en bergskam stod vi fyra jägare och spanade över det vidsträckta landskapet. Blickarna sökte efter de karakteristiska svartvita ränderna bland buskar och raviner.
Det dröjde inte länge innan Jason upptäckte en mindre flock zebror två till tre kilometer bort i tät bush. Avståndet var stort och terrängen krävande, men möjligheten var för bra för att inte försöka.
Vi körde så nära vi kunde med bilen och fortsatte sedan till fots.
Steg för steg tog vi oss fram genom den täta vegetationen. Fågelsång fyllde luften och olika antiloparter rörde sig obekymrat genom bushen. Vinden låg perfekt för oss.
Efter ungefär 20–30 minuters smygjakt fick vi åter syn på zebrorna, nu på omkring 400–500 meters håll.
Långsamt minskade vi avståndet.
Meter för meter.
Plötsligt kom chansen.
Troels lade lugnt upp geväret på skjutstödet. Jason gav ifrån sig en kort vissling. Zebrahingsten stannade upp och tittade.
För ett ögonblick stod tiden still.
Sedan bröt skottet tystnaden.
Träffen satt perfekt strax bakom bogen och kulan gick genom lungorna.
Spänningen stiger – men blodspåret ger svaret

Vid skottet kastade sig zebran iväg och försvann snabbt in i den täta bushen. Vegetationen gjorde det omöjligt att följa flykten med blicken.
Vi gick därför fram till skottplatsen för att undersöka situationen.
Kort därefter hittade vi de första blodspåren. Det ljusrosa och skummande blodet var ett tydligt tecken på en lungträff.
Med växande tillförsikt följde vi spåret vidare.
Efter mindre än hundra meter låg den vackra zebran framför oss.
Leendena spred sig omedelbart. Det var en lyckad jakt från början till slut, och Troels kunde med stolthet lägga sin första afrikanska zebra till samlingen av oförglömliga jaktminnen.
Vi hämtade snabbt Land Cruisern och tog hand om djuret för att säkerställa att skinnet höll högsta möjliga kvalitet trots den intensiva afrikanska värmen.
De följande dagarna
De kommande dagarna bjöd på fler fantastiska jaktupplevelser. Impala, springbock, nyala och steenbok stod på programmet, och både Troels och jag hade turen att uppleva flera lyckade jakter.
Jag skulle kunna skriva långa berättelser om varje jakt, varje måltid runt lägerelden och varje kilometer genom den afrikanska bushen, men det får bli en annan historia.
Dag för dag lärde vi känna Jason och resten av personalen bättre. Det som började som en jaktresa utvecklades snabbt till vänskap och gemenskap.
Alltför snart var det dags att packa väskorna och påbörja resan hem.
Sydafrika gav oss allt vi hade hoppats på – fantastisk jakt, storslagna landskap, härliga människor och minnen för livet.
Framför allt är jag tacksam över att ha fått uppleva detta äventyr tillsammans med Troels.











