Muflon (Asien)

Vetenskapligt namn: Ovis musimon

Underarter/Utbredning: Av i allt sex beskrivna underarter förekommer fem i regionen. Vissa taxonomer anser dock att de asiatiska mufflonfåren är en egen art (O. orientalis) med egna underarter. Det är den första systematiken som används här: 1. Anatoliskt Mufflonfår (Ovis m. anatolica): Centrala Turkiet. 2. Kaukasiskt Mufflonfår (Ovis m. gmelini): Kaukasus, Östra Turkiet, nordvästra Iran. 3. Rödfår (Ovis m. orientalis): Norra Iran. 4. Isfahan-Mufflon (Ovis m. isphahanica): Sydvästra till Sydöstra Iran. 5. Laristan-Mufflon (Ovis m. laristanica): Sydvästra Iran, Laristan.

Habitat: Bergiga, halvtorra högslätter och klippregioner.

Beskrivning: Mufflonfåret är den minsta av alla vildfår med en vikt på upp till 60 kg och en mankhöjd på 80 cm (baggen). Färgen växlar mellan de olika underarterna. Mörk- till ljusbrun till ljust rödaktigt brun. Buk, ben, nos och spegel är vitt. Det brokiga utseendet och färgövergångarna från brun, svart, rödaktigt och vitt är karaktäristiskt för mufflonfåret. Baggen bär på vintern en mer eller mindre tydlig gråvit sadel. Hornen är  tvinnade som hos de flesta får.

Jaktmetoder: Pürschjakt eller vakjakt.

Jaktbar i: Nu för tiden sparsamma jaktmöjligheter på grund av osäkra politiska förhållanden i länderna som huserar bestånden av mufflonfår i regionen. Washingtonkonventionens lista I, för varje underart. Annars inga speciella skyddsregler.